Jag hatar sladdar
Vad tycker du om sladdar? Jag bara hatar dom. Meter efter meter som trasslar in sig till stora ormbon. De finns överallt. Ta min dator, till exempel. Vi blev tvungna att flytta den från arbetsrummet in till vardagsrummet hemma i Sala häromdagen. ( Det är hantverkare i huset som ska måla och tapetsera så vi hade inget val.) Sambon tog datorn och jag och dottern gick efter med sladdsläpet som vi bar med största möjliga försiktighet så att ingen sladd skulle tappa kontakt.
Gick jättebra, trodde vi. Men för att en dator ska funka krävs kontakt med ett telefonjack, så trots alla sladdmetrar vi redan hade måste vi skaffa oss ytterligare någon meter till. I med den och, voilà! Nehej, ingen nätkontakt. Fel skarvsladd, den ska visst vara fyrtrådig. Okej, letar på en fyrtrådig som jag får lirka fram mellan färgburkarna och spackelhinken för att hitta fram till jacket. Nu då. Nehej, fortfarande ingen nätkontakt. Surfing-Bird-lådan är helt död. Inte ens en liten röd prick på displayen
Jag ringer till min datasupport här i Riksdagen och ber om hjälp. De är bara helt fantastiska. Varje gång jag ringer och är upprörd möts jag av förstående personer som lugnt och vänligt förklarar vad jag ska göra. (Jag är nämligen en datateknisk analfabet). Men den här gången hjälpte inte ens det. Ärendet skickades vidare till annan expertis. Paniken växer. Har min livs första interpellationsdebatt i morgon och jag kommer inte åt svaret som ligger där i burken!!! Alla i huset engageras i jakten på det försvunna datanätet. Till och med hantverkarna släpper sina spatlar och penslar för att kunna hjälpa till i letandet.
Expertisen ringer och frågar hur det går. Han ber mig kolla samtliga sladdar för att se om de sitter rätt. Och ni vet, det är inte så enkelt alla gånger att följa en sladd när den har sällskap av 387 andra sladdmetrar. Men allt verkade vara i sin ordning. Och så plötsligt bara ligger den där och inte säger något. En liten tunn och ynklig sladd som saknar ett hål att stoppas i. Den ska naturligtvis in i Surfing-birden. Och så bara fungerar allt igen. Jubel utbryter! Jag kommer åt mitt interpellationssvar, hinner printa ut det innan jag tar tåget till Stockholm.
Om man kan motionera om ett sladdlöst samhälle så tror jag att jag ska göra det. Bara allt fungerar så…