En pudel.
Så fick då till slut socialförsäkringsminister Husmark-Persson göra den nu så riksbekanta pudeln Verkligheten hann i kapp både henne och övriga i regeringen. Det förslag om stupstock i sjukförsäkringen som de borgerliga ledamöterna i Riksdagen applåderade i våras har visat sig överträffa dikten. - Inte var det så här vi hade tänkt, säger de nu en efter en.
Men statsminister Reinfeldt sa så sent som i förra veckan att det är svårt att tillfredsställa alla i en rehabiliteringsreform. Måhända är det så, men de som bäst behöver stöd och hjälp måste väl för bövelen också få det.
Hela vårt trygghetssystem bygger på att vi som är friska och kan jobba bidrar med mer än de som är sjuka och arbetsoförmögna. Det kallas solidaritet, något som regeringen inte ens tycks kunna stava till. Var finns empatin och förståelsen för människor i nöd, Fredrik Reinfeldt?
Nu kommer "personer med allvarlig sjukdom som kanske delvis kan jobba men vars hälsa förväntas förvärra" undantas från reglerna, enligt Husmark-Persson. Och vilka är det regeringen avser den här gången? Är det bröstcancerpatienter? Prostatacancerpatienter? Vad gäller för kvinnor med fibromyalgi eller för män med besvärande diskbråck? Vad gäller för whiplashskadade?
Det kanske är dags för regeringen Reinfeldt att plocka fram den där listan man skrev redan för ett par år sedan över vilka sjukdomar som inte skulle vara sjukersättningsgrundande. Att de flesta läkare skulle vilja ha ett och annat ord med i lagen tycks vara helt ointressant för en regering som vet bäst själv.
Är det inte val snart?
Pia