Om du var kung.
Vilken tur att jag nog aldrig kommer att gifta mig. För tänk om mitt stackars gemål skulle behöva förnedras på samma sätt som han, Daniel Westling? Tänk att behöva fråga hela svenska folket om man har valt rätt, om folket tycker att min eventuellt tilltänkte är den rätte för mig, och om man anser att han är tillräckligt röd? Och tänk om majoriteten skulle svara nej? Vad gör jag då? Kan jag riskera att förlora valet om jag ändå slår till, eller vadå?
För att inte tala om alla löpsedlar. Tänk att bokstavligen behöva hänga ut bilder på sin tilltänkte på ta mig tusan varenda liten ledig väggyta? Att behöva vara lockbetet på allt från Hänt i veckan till Dagens Industri. Och tänk om det skulle dyka upp en bild som varken var till hans eller min fördel? Tänk om folket skulle stå och skratta? För att inte tala om att behöva fråga statsminister Reinfeldt om lov, som den ålderdomliga successionsordningen kräver! Grymma tanke.
Men det här är ju bara löjan. För det första kommer jag sannolikt inte att knyta några Hymens band och för det andra så är det ju bara kungligheter som råkar ut för den här typen av pöbel. Tack och lov för det. Men visst är det väl ändå något märkligt? Vi skriver år 2009 och trots allt snack om demokrati och människors lika värde så vet inte en stor del av det svenska folket och en lika stor del av den svenska journalistkåren till sig av förtjusning nu när det stundar kungligt bröllop. Äntligen, tycker många. (Tror dock inte att Fylking har uttryckt sig så denna gång).
Detta "äntligen" kan däremot vara rätt intressant att analysera. Många kanske menar att det var på tiden att hon nu äntligen har gått och stadgat sig. Andra kanske tycker att det var på tiden att hon äntligen valde en icke-blåblodig ung man. Skvallertidningarnas jublande äntligen är nog det som har låtit mest. Nu har de sin framtid säkrad, tror de i varje fall. Men det finns förstås de som också förfasar sig över hennes ack så simpla val. Det rojalistiska blodet riskerar att tunnas ut. Hemska tanke.
Nu är han visst en renlevnadsmänniska, denne Daniel Westling, men det slog mig häromdagen, vad övrigt känner vi till om Ockelbos stolthet? Om det nu ändå är så att svenska folket, ska tycka till så skulle jag vilja veta följande:
1. Om du vore kung skulle du avskaffa vårdnadsbidraget?
2. Om du vore kung skulle du hellre bygga vindkraft än kärnkraft?
3. Om du vore kung skulle du hellre satsa på jobb och utbildning än att sänka skatten?
4. Om du vore kung skulle du hellre satsa på mer personal i barnomsorgen och i skolan än att sänka skatten?
5. Om du vore kung skulle du då avskaffa monarkin?
Om han skulle svara ja på dessa fem frågor skulle jag skrika ett rungande ja till Vickan, han är den rätte. Attans också, han kommer ju bara bli en prins, kom jag på. Och vad är väl blott en prins (om han nu inte har varit en groda i sitt tidigare liv)...
Och vet ni vad? Det sägs att allas vår egen Maud Olofsson har lämnat sitt godkännande till att vi, Sveriges skattebetalare, ska stå för bröllopsnotan på dryga 22 miljoner kronor. Kan det verkligen vara sant? Har precis för mig att samma Olofsson nyligen basunerade ut att vi skulle vara rädda om skattebetalarnas pengar. Då gällde det bara 15 000 jobb inom fordonsindustrin. Nu gäller det ju kungabalen. Det är skillnad det.
Pia