pias blogg

Såg att statsministern har varit på besök i USA för att diskutera miljöfrågor med president Bush. Något förvånande, måste jag säga. Kanske inte besöket i sig men själva samtalsämnet. Miljöfrågor är ju varken Reinfeldts eller Bushs "cup of tea". Ingen av dem kan väl betraktas som någon miljökämpe direkt. Men nu ska det tydligen bli andra bullar. Lite nyfiket undrar man vad de egentligen sa till varandra, hur samtalet fortskred?

Vad berättade Fredrik Reinfeldt om Sveriges miljöarbete? Well, han kanske nämnde något om vår olje-
kommissions arbete kring det oljefria samhälle år 2020? Undrar om han sa något om de gröna elcertifikat vi har arbetat fram för förnybar el? Maybe herrarna diskuterade det faktum att vi i Sverige har lyckats förena ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp? Samtalet kanske också kretsade kring klimatmärkning där branscherna tillsammans tar ett ansvar så att vi alla i vår vardag kan agera mer klimatvänligt? Allt detta är socialdemokratisk politik . Det är våra beslut. Jag antar att statsministern tvingades berätta om detta för president Bush, för vad skulle han annars ha sagt? Några egna förslag har han ju inte och har heller aldrig haft. ( Nej, nu ljuger jag. Glömde visst bort premien på 10 000 kronor som man kan få om man köper en miljöbil. Förlåt! )

Men han var ju i gott sällskap. Vad har president Bush åstadkommit för att vår planet ska kunna få må lite bättre? Jag kan då inte komma på något. För ett par år sedan fällde han kommentaren att det väl bara är skönt om det blir lite varmare här på jorden för människor tycker ju om värme. Lovely! Nej, så länge det inte går att kriga för att nå framgång kring klimatfrågan så får det väl vara för den amerikanska presidenten.

Såg också att samme Reinfeldt gjorde ett besök hos Kaliforniens guvernör, den forne bodybuildaren Arnold Schwazenegger. Lite fördomsfullt skulle man kunna tro att de anabola steroiderna även satt sina spår i hjärnkontoret hos denne man, men så tycks inte vara fallet. Där finns en hel del klokskap. Arnold har till exempel skrivit under ett avtal om att minska växthusgaserna i sin stat, Kalifornien. Det Kyotoavtal som Bush vägrade att skriva under gör nu Arnold till sitt så åtminstone invånarna i Kalifornien får det lite drägligare. Smart gjort!

Nu återstår att se vad vår egen statsminister fick med sig hem i bagaget efter denna resa. Det kanske stannade vi några artiga hälsningsfraser om att "see you soon" och "say hello to your wife". Men tänk om karln helt plötsligt skulle lägga fram en miljöproposition? Då skulle jag nog svimma.

Pia

Arga pensionärer vill inte säga lite. Nu är de på krigsstigen riktigt ordentligt. I dag var det en stor manifestation på Mynttorget utanför riksdagshuset mot högerregeringens alla försämringar som drabbar de äldre. Det handlar nog till största delen om uteblivna förbättringar. Det nu så riksbekanta begreppet jobbavdraget kommer nämligen inte pensionärerna till del. Och, kanske en del tycker, de jobbar ju inte? Nej, det gör de förvisso inte, men de har i allra högsta grad gjort det så det räcker. Pensionen är en fördröjd lön. Det är pengar som de jobbat i hop under många års slit och släp. Borde det inte räknas? Borde inte våra pensionärer premieras nu när det gå så himla bra för Sverige?

Lite skrämmande är att så många av pensionärerna tycks ha varit helt ovetande om det här förslaget tills nu. Allianspartierna sa klart och tydligt under valrörelsen att endast de som är i arbete skulle få del av denna skattelättnad. Inga pensionärer, sjukpensionerade eller arbetslösa. Men, det örat har man inte lyssnat på. I stället får vi socialdemokrater kritik av pensionärerna för att vi inte var tydliga och sa vad alliansen tänkte göra. Märkligt.

Tänk om vi hade fått i gång en rejäl debatt under valrörelsen kring den här frågan om jobbavdraget, ja vem vet, då kanske valutgången hade blivit annorlunda. Då hade vi kanske undgått det stora pensionärstappet. Vi förlorade som bekant många pensionärer i det senaste valet. Samtidigt får vi inte glömma att pensionärernas egna organisationer också har ett ansvar att hålla sig àjour med frågor som berör deras medlemmar, inte minst under en valrörelse. Men där gick de tydligen bet. Nu först har de insett den stora orättvisan med jobbavdraget och med andra beslut också för den delen. Det är så dags nu...

Förresten, nu har majoriteten i Riksdagen fattat beslut om att bl a akutsjukhus kan försäljas till privata intressenter. Med bara fyra rösters övervikt antogs förslaget. Stopplagen är nu ett minne blott. Eller som min moderata bänk-granne sa:
- Nu får ni ytterligare något att återställa när ni får makten.
Han sa faktiskt när och inte om. Intressant. Och jag undrar jag om inte den "heliga" alliansen börjar bli lite trötta på att regera? Vi är många som inte känner igen Fredrik Reinfeldt längre. Klarar de att hålla tiden ut, mån tro?
Vi får väl se...

Pia

Då var det över för denna gång. Första maj. Tänk vad märkligt det känns så här efteråt, tomt på något vis. Man laddar ganska rejält inför ett förstamajtal. Skriver och ändrar och ändrar igen, och filar lite till. Riktigt nöjd blir man förstås aldrig. När manuset väl är skrivet så handlar det kanske ännu mer om hur man väljer att framföra sitt tal. Det sägs att publiken bättre kommer i håg hur man säger något än vad man säger. Så om man vill hårdra det hela så skulle jag egentligen kunna haspla ur mig vilka rappakaljor som helst, huvudsaken är att jag gör det tillräckligt intressant. Nej, så går det naturligtvis inte till. Mycken möda läggs ner på innehåll, ordval och formuleringar.

Men visst var det skillnad jämfört med förra året? I år kände jag att det verkligen rörde på sig runt de röda fanorna. Människor är upprörda och ilskna över den politik som förs. De som redan har mycket kommer att få ännu mer. Det har till och med riksdagens utredningstjänst konstaterat. (RUT) Och som en äldre dam från Kolsva sa till mig för ett tag sedan: - De där är ju inte riktigt riktiga. ( Hon menade förstås alliansen. ) Jag tror att damen från Kolsva i första hand avsåg på vilket sätt de för sin politik. De verkar helt och hållet strunta i människors oro utan bara kör på i ullstrumporna.

Och på tal om att köra på så var jag till Västerås i lördags på en manifestation som Sveriges motorcyklister anordnade mot den höjda trafikförsäkringspremien som träder i kraft nu den 1 juli. Runt 450 knuttar och spättor slöt upp och visade sitt stora missnöje mot förslaget. Häftigt! Höjningen kommer att slå hårdast mot motor-cyklisterna och alla yngre bilförare. Av någon outgrundlig anledning fanns inte en enda representant där för alliansen, inte ens de lokala företrädarna. Ganska svagt, tycker jag nog. De måste väl ändå kunna stå upp och försvara sina förslag. Men icke då. Jag var den enda politikern som var där. Naturligtvis passade jag på att dela ut våra flygblad om det systemskifte som den här förändringen av trafikförsäkringen kommer att ge upphov till. Och vilket stöd jag fick. Oerhört uppskattat och folk kom självmant fram och tog flygblad och det är inte så vanligt, minsann.

Så det rör på sig på flera fronter. Inte minst när det gäller utförsäljningen av statliga bolag. Det är tydligen något som får folk att se rött och det är så skönt när medlemmar från  våra s-föreningar tar initiativ till protestlistor. Rör inte våra gemensamma tillgångar! Jag var på en offentlig hearing kring just denna fråga som näringsutskottet anordnade förra veckan i riksdagen. Ordförande Karin Pilsäter, fp, var mycket noga med att i sin inledning poängtera att propositionen som var föremål för dagens utfrågning heter  försäljning av statliga företag och inte utförsäljning av desamma. Som om det skulle vara någon skillnad. Det viktigaste för regeringen tycks vara att sälja till vilket pris som helst. Om inte det är utförsäljning så vet inte jag...

I fredags hade vi 46,3% enligt en opinionsmätning. Det säger en hel del. Visserligen är det inte val än på några år men om jag vore en "allians" skulle jag nog börja bli lite orolig. De har ju heller ingen Mona.

Pia