Avslutning med lust och fägring stor...?

Den blomstertid nu kommer men lust och fägring stor. Uppklädda, förväntansfulla och lite rastlösa. Sista dagen. Avtackningarna klara. Papperscontainrarna överfulla för här har städats. Utskottspapper från tidig höst som har legat och ruvat. Bra-att-ha-papper som man inte vågat kasta och det där allmänna stöket som bara blir när skrivbordet är belamrat med allt från gem till EU-konstitutionen. Städa, städa, och se så fint det blev. Men ingen votering. Först efter debattens slut, som det heter. Kanske kl.17 eller kl.18 eller kl.19. Som traditionen bjuder så är det skatte-och finansutskottet som är sist ut i kammaren. Viktigt som bara den, förstås, men är de inte färdiga snart? Inget är ju som i väntans tider.

Sista dagen på mandatperiodens första år. Som Mona sa, nu har vi avverkat en fjärdedel så nu är det bara tre fjärdedelar kvar. Vad kan då vara värt att fira innan sommarlovsportarna öppnas för alla oss utarbetade ledamöter? På min dotters skolavslutningar brukar alltid rektorn påminna om att alla barn hela tiden lär sig nya saker men i olika takt och hur viktigt det är att få göra det. Är det mähånda så statsminister Reinfeldt resonerar när han har utvecklingssamtal med sina statsråd. Som med arbetsmarknadsministern:
- Vad duktig du har varit i år, Sven-Otto. Snabbt och flinkt fick du till de försämringar i a-kassan som vi lovade folket under valrörelsen. Bra jobbat. En guldstjärna till dig. Men farbror Fredrik blir lite gramse nu när du har narrats med din magisterexamen i USA.  Sven-Otto vet väl att han inte får göra så? Nästa gång blir det skamvrån.

Eller med näringsministern:
- Jag tror bestämt att min Maud har slutat skratta? Vad beror det på? Har de andra varit dumma mot dig? Är det Hägglund eller har Björklund retat dig nu igen? Du vet hur pojkar kan vara. Inget att bry sig om. Hur har det gått med läxan? Få se nu, förenklade regler för småföretag var det ja. Jasså, blir de klara om lördag? Jaha. Jasså bidde det inte så många. Bidde det bara en tummetott? Jasså, jaha, ja, ja...Nästa lördag?Jasså, jaha, ja, ja...

Eller med skolministern:
- Här har vi klassens ljus. Oj, vilka framgångar min Jan har åstadkommit detta år! Ett klart MVG! Få se nu, folkpartist var det du var, men stämmer verkligen det? Jag tror nog att unge herr Björklund ska fundera lite över sin partitillhörighet under sommarlovet. Men jag är såå tacksam för den sänkta betygsåldern och för ordningen och redan som nu ska bli. Äntligen! Nu kommer svenska elevers kunskaper bli såå mycket bättre och vi kommer att slå alla andra konkurrerande länder med hästlängder vid alla jämförelser. Jan kanske rent av kan få hoppa över en klass till hösten så duktig som du har varit.

Eller med finansmarknadsministern:
- Min bäste Mats. Hör du mig? Hallå? Folk har visst klagat över att du inte har lyssnat på kloka argument. Ja, du vet, det är väl det där med utförsäljningen av statliga bolag. Nej, jag sa inte förhatliga bolag jag sa statliga bolag. Mats, hör du mig? Jag vill ändå ge dig lite beröm. Du gör ju precis som vi sa innan valet. Nej, inte galet. Mats, jag sa inte att det var galet, jag sa valet. Så, så, ut på sommarlov nu.

Nej, usch, vad tramsigt. Inte håller de på så där, inte. Men jag undrar hur de tänker nu när människor inte längre tycks gilla vad de gör? Fredrik Reinfeldt gick ut och sa innan valet att alliansen skulle föra en socialdemokratisk politik fast mycket bättre än sossarna själva. Nu, såhär nio månader senare, undrar jag och många väljare med mig vad han egentligen menade. Var finns det socialdemokratiska i Reinfeldts, Leijonborgs, Olofssons och Hägglunds förda politik? Det tyder på att de inte har en aning om vad socialdemokrati är och aldrig någonsin kommer att förstå det. Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor. Det kan ni ge er på...

Pia 

Hushållsnära tjänster för vilka?

Förra veckan hände det. Applåder i kammaren. Från ledamöter. Efter en votering. Det har jag aldrig varit med om. Vi var många som blev något förundrade. Varför denna glädjeyttring? Jo, därför att hushållsnära tjänster nu kommer att bli skattesubventionerade. Och vilka var det då som applåderade så glatt? Det var de borgerliga ledamöterna som redan i dag har råd att betala för tjänsterna. Från åhörarläktaren var det tyst. Så frågan är om det är människor som verkligen är i behov av tjänsterna som kommer att köpa dem framöver, eller blir det de välbärgade som redan i dag köper den här typen av tjänster som kommer att dra den stora vinstlotten? 50 % av kostnaderna, eller max 50 000 kronor per vuxen och år, är vad som kommer att få dras av på skatten.
(I Finland får man dra av max 21 500 kronor)

Men det är lite intressant att se hur regeringen definierar begreppet hushållsnära tjänster? Det kan vara städ-arbete, vård av kläder och hemtextilier och tvätt vid tvättinrättning. Så bra. Nu kan jag få göra avdrag för mina kavajer som jag brukar lämna på kemtvätten. Hushållsarbete kan även avse omsorg, tillsyn och annan personlig hjälp till barn, funktionshindrade, personer med varaktig sjukdom och äldre. Med andra ord blir det lättare att anställa barnflickor vitt.  Det kanske är bra.

Vidare står det att även snöskottning och återkommande enklare trädgårdsskötsel av tomt eller trädgård kan omfattas. Det låter intressant, tycker jag. För vem gillar att skotta sin snö eller att klippa sin gräsmatta eller att rensa sina rabatter? Jag gillar det inte men gör det i alla fall. Och faktum är att det känns rätt bra sådär efteråt att ha gjort det. Med det nya beslutet kommer jag att kunna köpa tjänsten rätt billigt om jag vill. Jag tror inte att jag vill det. Varför ska jag belasta skattebetalarna med min tomtskötsel? Det känns inte så rätt och riktigt att göra det.

Och det är just det som är kruxet med hela den här reformen. Kommer skattesubventionen att hamna där den bäst behövs? Vilka är det som har behov av hushållsnära tjänster? Är det samma människor som också kommer att köpa tjänsterna? Jag är inte så säker på det. Ta en ensamstående undersköterska med ett par barn som exempel. Hon eller han skulle säkerligen behöva både städ- och tvätthjälp och viss omsorg om barnen för att hinna med allt annat i livet. Kommer de att ha råd att köpa tjänsterna? Tveksamt med den lönen. Likaså en familj med flera barn och två vuxna varav den ena är långtidssjukskriven och den andra jobbar heltid. Där finns sannolikt ett behov men plånboken säger stopp. Det ekonomiska utrymmet finns inte.

Samtidigt vet jag att vissa tycker att det här är bra. Det kanske kan göra tillvaron lite bekvämare för människor som ofta jobbar mer än heltid och bara inte hinner med allt annat som ska göras, och det blir mer legitimt tycker vissa att köpa tjänsterna nu. Och köpa dem vitt och inte svart. Jag kan ha viss förståelse för sådana argument, men om det är den svarta arbetsmarknaden regeringen vill komma åt så tror jag man är ute och cyklar. Där behöver man ta ett helhetsgrepp om man verkligen menar allvar. Den svarta marknaden för hushållsnära tjänster uppskattas dessutom vara förhållandevis liten jämfört med andra näringar. Jag tror att det också kan finnas en risk med att använda skatterabatter som lockbete för att göra svarta marknader vita. Ska alla svarta marknader omfattas av subventioner oavsett verksamhet? Om inte, var drar vi gränsen?

Pia

Störande föremål

Nu har ännu en nydanande och framåtsyftande skolproposition klubbats i Sverige Riksdag. Nu ska här bli ordning och reda, minsann. En ny bestämmelse ska införas där lärare får omhänderta föremål från elever om "föremålet används på ett sätt som är störande för skolverksamheten eller kan utgöra en fara för säkerheten i denna". Då börjar man förstås undra vilka föremål det är som egentligen avses. Vad är det som kan vara störande eller äventyra säkerheten i ett klassrum? Jag kommer då osökt att tänka på t ex mp3-spelare, mobiler, alkohol, knivar eller andra vapen.

Vad gäller knivar och andra vapen så är det redan förbjudet, så då kan vi styrka det från listan. Alkohol (som med fog kan sälla sig till skaran störande element oavsett var den brukas) har också sin alldeles egna förbudslag. Bort från listan. Alltså återstår mobilen och mp3-spelaren och det var nog det som lagstiftaren (d v s regeringen)
hade i åtanke med den nya bestämmelsen. Gud, vad stolt han måste vara, skolminister Jan Björklund. Tänk att gå till historien som den som inrättade en bestämmelse i skollagen om nutidens största problem i skolan - mobiltelefonen. Tänk att få bli ihågkommen som statsrådet som detaljerat beskriver hur länge en mobil får ligga i en låda i klassrummet. Det måste kännas stort.

Som lärare har jag aldrig tyckt att mobiltelefoner har varit något större bekymmer. Jag har alltid tillsammans med mina elever kommit fram till att det är lugnast för alla om telefonerna är avstängda under lektionstid. Men visst har det hänt att det har ringt, och märkligt nog att det ofta föräldrarna som hör av sig under lektionstid.

Statsrådet Björklund litar inte på att lärarna själva kan ta tag i saken utan vill nu ha det inskrivet i skollagen. Men, man kan ju undra om det bara är elevernas mobiler som kan vara störande och behövas omhändertas? Jag tänker på hur det är hos oss i Riksdagen. Visst finns det s.k. fel tillfällen när man kommer på att man just nu på direkten måste skicka det där sms:et eller att man just nu på direkten måste läsa sin mobilpost. Naturligtvis försöker man sköta det snyggt genom att gömma mobilen i handen eller under bordet eller så. Och visst har det hänt att man glömt att sätta på ljudlöst.

Men det finns också ledamöter som glömmer bort att vara diskreta. För en tid sedan deltog jag i en interpellationsdebatt om Citybanan. Eftersom placeringen är fri vid sådana debatter så råkade jag denna gång hamna bredvid en äldre herre, en nyvald moderat ledamot som kanske inte kände till vad som gäller under kammardebatterna. Rätt som det var så började det att ringa i mannens mobiltelefon. Oj då, tänkte jag, han har glömt att stänga av ljudet. Tro nu inte att denne man stängde av ljudet. Nehej då, han satte högt och ljudligt i gång att föra ett samtal med vem det nu var som ringde.
? Jasså, säger du det... Nej, det styrelsemötet måste jag avboka...Det får bli ett lunchmöte vid ett annat tillfälle...Jamen, du vet hur han är...Förresten, det kanske inte är så lämpligt att du ringer mig när jag sitter i Riksdagens kammare... Ja, det är ju någon debatt nu, du vet, ja, hälsa då... ja, ja vi träffas ju snart.

Precis när samtalet avslutades fick talmannen syn på vem denne försyndare var och spände blicken i honom. Faktum är att jag inte sett till honom sedan dess, inte i kammaren i alla fall. Han kanske fortfarande sitter på sitt arbetsrum och skäms eller så är han beslagtagen, vem vet...?

Pia