Var är du Littorin?

Från borgerligt håll hävdas det att nu kommer jobben. Arbetslösheten sjunker och företagen anställer igen. Låter som ljuv musik för ingen önskar väl hellre än att Sverige ska få fart på hjulen igen.

 

Men se upp! Verkligheten är en helt annan. Arbetslösheten ökar fortfarande och det mest skrämmande är att allt fler blir långtidsarbetslösa. På ett år har den gruppen ökat med 44 %, enligt Arbetsförmedlingens egna siffror. Det skulle banne mig vara straffbart att ens tillåta en sådan ökning. Hallå, var är du Littorin? Hur vore det med lite ansvar?

 

I den statistik som Arbetsförmedlingen redovisar varje månad så finns det en rubrik som heter Lärlingsplatser. Där står siffran 0. Inte en enda av landets alla 450 000 arbetslösa fick någon lärlingsplats under april månad detta år. Vet ni hur många det var förra året vid samma tid? En.

 

Här pratar Littorin om vilka storslagna satsningar som görs för att främst arbetslösa ungdomar ska få lärlingsplatser inom företagarvärlden. Men i realiteten händer inte ett skapande dyft. Tomt prat som vanligt.

 

När det gäller arbetsmarknadsutbildningar mer generellt så visar det sig att här i Sala var det bara 8 personer av drygt 2 100 arbetslösa som fick del av det under april månad. Är det så vi rustar Sverige för framtiden?

 

Hallå, Littorin, har du tagit långledigt…?

 

Pia

 


Centern på hugget.

Ser man på, ett helt gäng centerpartister som går till attack mot vårt förslag om att ta bort subventionen för hushållsnära tjänster. Och som vanligt när borgerliga företrädare tar till orda i denna fråga så använder de sig av helt felaktiga siffror.

 

Det är inte några 11 000 jobb som försvinner. De flesta av dessa tjänster fanns redan innan RUT infördes. På sin höjd har det tillskapats tusen jobb, enligt en granskning som Agenda har gjort. Skattebetalarna får punga ut med 3 miljarder till detta. Det blir ett fåtal jobb till en mycket hög kostnad.

 

Den främsta anledningen till att vi vill ta bort subventionen från denna s.k RUT-tjänst är att det är en överväldigande majoritet av högavlönade som köper tjänsterna. Endast 6 promille är låginkomsttagare. De högavlönade får köpa hur mycket hushållsnära tjänster de vill, men vi tycker inte att hela svenska folket ska behöva stå för notan. De har råd att bekosta detta ändå.

 

De 3 miljarderna vill vi i stället använda till barnomsorg på obekväm arbetstid, till att upprusta våra skolor och till att minska barngrupperna på förskolan. Det tror vi att svenska folket ställer upp på.

 

Pia


Konfirmation.

Har denna helg försökt att leva det lilla livet här hemma. Dottern har konfirmerats och det har inneburit en hel del praktikaliteter förstås. Under ett års tid har hon fått sig till livs vad kristendomen ytterst handlar om. Efter varje lästillfälle har hon kommit hem och mer eller mindre ondgjort dig över hur urbota fånig hela idén är om en gud som ska ha skapat hela alltet. Det går liksom bara inte att tro på.

 

Varje gång har jag frågat henne varför hon fortsätter att läsa om hon är så tvivlande. Svaren har varit svävande, men ofta har hon menat att det kanske blir mer intressant nästa gång. Klokt resonerat. Senaste gångerna har det hetat att det vore bortkastad tid om hon skulle lägga av nu. Så sant. Men jag tror ändå att hon har fått del av  kunskaper som varken skolan eller vi här hemma kan erbjuda. 


Befriande att konstatera att det har hänt åtskilligt sedan en annan konfirmerades. Då var det att rabbla budorden och alla böner utantill. Nu var det teater med både sång och dans. Riktigt svängigt och roligt. Perfekt marknadsföring för Svenska kyrkan som behöver göra ett och annat för att inte tappa ännu fler medlemmar.

 

Pia


Lurendrejeri.

Är det andra vågen av finanskrisen som tornar upp sig? Vete katten om det inte är det. Börserna rasar runt om i världen och den främsta förklaringen tycks vara Greklands ekonomiska lurendrejeri.

 

Rätt fascinerande att ett euro-land under så pass lång tid kan mörka sina siffror och att EU har gått på detta. Häpnadsväckande. Förmodligen är det ännu fler euro-länder som inte har ordning på sina underskott. En tickande bomb, måhända.

 

Frågan man med rätta kan ställa sig är om euro-samarbetet har spelat ut sin roll. När Grekland och sannolikt fler med dem lyckas med konststycket att föra övriga länder bakom ljuset så undrar man. Hur står det till med kontrollfunktionerna?

 

Jag är då innerligt glad över att Sverige inte är med i den monetära unionen. Ingen har då lyckats övertyga mig om det förträffliga med en gemensam valuta. Ett tjusigt spel för gallerierna där regelverken har en underordnad betydelse.

 

Sverige kommer naturligtvis också att påverkas av Greklands öde och ännu besvärligare blir det förstås om det visar sig att Spanien, Portugal, Irland och Storbritannien heller inte har rent mjöl i påsen. Exportland som vi är så är vi beroende av ett välmående Europa.

 

Pia


Historiskt.

Riktigt häftigt och vilken fantastisk stämning!

I går hade vi rödgröna ett gemensamt mingel och riksdagsgruppmöte i andrakammarsalen där vi firade vår gemensamma vårmotion. Historiskt, minsann. Vi har visserligen samarbetat under många år men aldrig så här strukturerat.

 

Och vi är stolta. Människor kommer nu att inse att vår rödgröna politik betyder jobb, minskade klyftor och hopp för alla arbetslösa ungdomar. Ett tydligt alternativ.

 

Men regeringen är grinig och tjurig. Anders Borg, som brukar vara så samlad och balanserad, har de senaste dagarna visat tydliga tecken på irritation och vresighet. Det blev visst inte vad han hade förespått – att sjuksköterskor och metallarbetare skulle få en skattechock.

 

Nu är de visst på en inte-turné. De har knopat ihop tio saker som de inte ska göra om de vinner valet. Gud vad intressant det vore att få veta vad Sveriges regering de facto vill göra.

Hör av er om ni hör något…

 

 

Pia

 


Höjd bensinskatt.

Arbetsplatsbesök på Bilia och f d Arvers förgyllde tillvaron denna sista onsdag i april. Detta är definitivt guldkanten på mitt riksdagspolitiska uppdrag. Alltid lika intressant att lyssna till vad ”gubbarna” har att säga. De allra flesta brukar ha någon fråga att ställa eller någon politisk åsikt att vädra. Kan ni gissa vad det handlade mest om idag? Just precis. Bensinskatten.

 

Vi rödgröna kommer att höja bensinskatten först med 29 öre år 2011 och sedan med ytterligare 20 öre år 2012. Sammanlagt 49 öre inom två år. Vi vet att många inte gör vågen åt vårt förslag, men när man förklarar varför så finns det en förståelse. Gör vi inget nu kommer smällen bli ännu större senare. Oljepriserna kommer att raka i höjden, det vet vi, så därför är det betydligt smartare att lägga på ett extra kol redan nu i jakten på alternativa bränslen.

 

Mediarapporteringen har dock inte varit helt korrekt. Att vi tänker kompensera med högre reseavdrag till dem som inte har något alternativ utan måste ta bilen till jobbet har det inte stått en rad om. Vi vill definitivt inte straffa alla de som bor på landsbygden.

 

Men tänk om det kunde finnas lite mer kollektivtrafik även utanför stadskärnorna? Vore inte helt fel i tider som dessa.

Tack för bra dagar, Micke. 

Pia

 

 


Kill your darlings.

Sitter och skriver för fullt på mitt förstamaj-tal som jag ska hålla här i Sala. Känns skönt att få vara på hemmaplan när det är valår.

 

Att skriva ett majtal är en väldig procedur. Man vill inte lämna något åt slumpen samtidigt som man vet att det inte går att ta med allt man vill. Kill your darlings är ett bevingat uttryck som passar väl in om man vill begränsa taltiden till max en kvart.

 

Höstens val blir ett riktigt ödesval, det känns verkligen så. Bäva månde för ytterligare fyra år med en högerpolitik som dränerar allt mer resurser från skolan, vården och omsorgen. Jag hoppas att människor inser det.

 

Vi sossar måste bli ännu vassare på att föra fram vårt alternativ till väljarna, vår vision om framtiden, om Möjligheternas Land. Jag tror knappast att vi kan vinna valet enbart på borgarnas misslyckanden, trots att de både är många och långa. Väljarnas förtroende vinner man genom tydlighet och trovärdighet.

 

Pia


Dottern kommer.

Den här veckan blir spännande. Dottern ska bo hos mig i min lilla etta i Stockholm. Praovecka på Bik Bok. Man är liksom van att husera fritt på de få kvadratmetrarna, utan att behöva ta någon hänsyn till någon.

 

Nu kommer ännu ett par necessärer att trängas vid handfatet, ytterligare hårblås- och plattängerssladdar att krypa omkring.  För att inte tala om alla kläder hon har tagit med sig som med nöd och näppe fick rum i den största resväskan huset har att erbjuda. Vojne, vojne.

 

Jag som är van att äga fjärrkontrollen och zappstationerna brukar vara mellan de olika nyhetskanalerna (låter riktigt torrt kan jag tänka mig) Nu blir det sannolikt 3:an och 5:an som kommer att gå varm. Anna Anka och Top Model eller så. Det handlar om att uthärda med andra ord.

 

Pia

 


Vad bidde det?

Det är riktigt roligt att bloggduellera mot moderaten Staffan Anger i VLT. Som många av er redan känner till så har riksdagens utredningstjänst tagit fram en rapport om hur alliansens skattesänkningar har fördelats. Där står svart på vitt att den tiondel som tjänar mest också har fått de största bitarna från skattesänkartårtan.

Nu menar Anger att jag skulle vara felunderrättad. Något märkligt resonemang. Rapporten finns dessutom att läsa för alla som känner sig hugade, således även moderater. Men av någon anledning tycks intresse inte finnas.

Moderaterna vägrar att se verkligheten i vitögat. Att då komma dragandes med en massa prat och allmänna floskler om att företräda en rättvis politik är som att spela vals i polkatakt, det haltar betänkligt.

Skattesänkningarna är nu uppe i 100 miljarder. Och som inte det vore nog så finns det förslag på ytterligare skattesänkningar motsvarande 80 miljarder som blir verklighet om de vinner valet. Högsta prio är alltså att sänka skatterna. Konsekvenser? Det struntar man fullständigt i.

Men vart tog då alla utlovade jobb vägen? Varför är det så många ungdomar i Västmanland som går arbetslösa? Anledningen till alla sänkta skatter var väl att de skulle skapa jobb? Men det bidde visst inte så. Det bidde i stället större klyftor och rekordhög arbetslöshet. 

Här behövs krafttag. Från oss. Från en rödgrön regering.

Pia


Aprilskämt, eller?

Jag höll på att sätta kaffet i vrångstrupen när jag läste Staffan Angers blogginlägg i VLT

1 april. Där skriver han att hans politiska fokus ligger på alla dem som inte får ekonomin att gå ihop varje månad. Ett aprilskämt, var min första tanke. För vad skulle han annars mena?

 

Den borgerliga regeringen hann ju knappt flytta in i Rosenbad förrän de försämrade för alla arbetslösa genom lägre a-kassa.  Strax därpå kom beslutet om en lägre ersättning för alla sjuka och för en tid sedan kom beslutet om att införa en stupstock på 550 dagar för alla långtidssjukskrivna. Sök försörjningsstöd, var uppmaningen från den moderata ministern Husmark-Persson. Hallå, vaddå fokus på dem som inte får ekonomin att gå ihop varje månad?

 

Jag kan förstå att det måste kännas pinsamt att erkänna att arbetslösa och sjukskrivna får vara med och betala skattesänkningarna åt dem redan rika, men precis så är det. Fråga alla arbetslösa och sjukskrivna om de känner sig väl omhändertagna av den moderata politiken?

 

Pia

 

 


Det duger inte.

Den fråga som överskuggar det mesta ett halvår innan valet är ungdomsarbetslösheten. Vi har Europas näst högsta ungdomsarbetslöshet, men vad gör regeringen? Finns det någon som är nöjd med regeringens insatser på området? Inte ens Littorin kan väl sova sött om natten?

 
Vad görs konkret för att minska arbetslösheten för alla unga här i länet? 1 800 arbetslösa ungdomar i Västerås väntar på besked. Det är 70 % fler än för ett år sedan.


De brukar skylla på lågkonjunktur och kristider, men det är ju då som politiken behövs som bäst. Problemet är
att borgarna saknar en arbetsmarknadspolitik. Det är mycket snack men väldigt lite verkstad.

 
Det går ju alltid att gömma ungdomar i den s.k jobb- och ungdomsgarantin, som är allt annat än en garanti för att få jobb. Drygt 2 000 ungdomar här i länet är inskrivna där men över 900 av dem får inte någon som helst aktivitet: ingen praktik, ingen utbildning, ingen yrkesvägledning – ingenting. Skandalöst.

 
Det här duger inte. Om vi får väljarnas förtroende i höst kommer det att bli skillnad. Vi vill investera i Sveriges unga. Ett första jobb och en egen bostad är grunden för att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi kommer att investera i lärlingsplatser, i traineeplatser i välfärden och i ett brett utbildningslyft.

 
Vi vill också ta bort arbetsgivaravgiften för arbetsgivare som anställer en arbetslös ungdom och införa ett första-jobbetavdrag för dem som anställer långtidsarbetslösa ungdomar. Unga ska inte tvingas till passivitet. Insatser ska sättas in redan vid dag ett. Det är nolltolerans som gäller.


 Pia 


Myggorna.

Det är lugnt. Myggorna kommer även denna säsong att få bekämpas med Vectobac G, samma bekämpningsmedel som användes i fjol.

Det Miljödomstolen har gjort, och som har skapat rubriker, är att de har fastställt Kemilkalieinspektionens beslut om att inte få använda Vectobac G för sommaren 2009. Är ni med?

Någon överklagade Kemikalieinspektionens beslut förra året om att inte tillåta bekämpningsmedlet. Nu först har Miljödomstolen fastställt deras beslut som gällde sommaren 2009. I bland tar saker och ting lite tid...

Men, det viktiga nu är att veta att en dispensansökan redan ligger inne om att få använda Vectobac G för den här sommaren, om det skulle behövas.

Det betyder att åtgärder kan sättas in betydligt tidigare än vad som blev fallet i fjol. Varken människor eller djur ska behöva utstå den myggtortyr som så många drabbades av förra sommaren.

Vectobac G sägs vara skadligt  för stickmyggan som kan riskera att utrotas. Men om valet står mellan stickmyggans överlevnad och människors hälsa så är åtminstone valet givet för mig.

Pia


Rolf.

Det var ett förfärligt tjat om denna avdragsgilla RUT. Ett medialt frossnade utan dess like kring vad vissa kallar en pigdebatt, som om detta vore den absolut avgörande valfrågan. Själv är jag rätt säker på att väljarnas krav kommer att vara betydligt större än så.

100 000 fler är arbetslösa i år jämfört med förra året. Många undersköterskor, förskolelärare och annan lärarpersonal har fått sägas upp. I stället för att dela ut 1,3 miljarder i städrabatt så kan vi t ex anställa 2000 fler förskolelärare för att minska barngrupperna. Ett mycket smartare sätt att använda våra gemensamma resurser.

Själv är jag så lyckligt lottad att jag har en ganska stor "Roffe" här hemma. Han gör det mesta - allt från dammsugning till pelletspåfyllning. Och det fina med kråksången är att hans tjänster inte är till salu - han är bara min.

Kostnaden är onekligen lite svårberäknad men jag "betalar" så gärna - dock utan några statliga subventioner. Har precis för mig att det kallas jämlikhet.

Pia

Kräv ersättning!

Det tar liksom aldrig slut. Snöovädret och kylan. Nu kan jag nästan tycka synd om SJ, Banverket och SL. Kaoset bara fortsätter.

Jag har full förståelse för att man väljer att ställa in fler än hälften av alla avgångar och i stället lägger kraft och energi på att få bort snö och is från spåren. Den typen av underhåll är omöjlig att utföra annars p g a den enorma trängsel som råder på spåren.

SJ:s vd Jan Forsberg lovade i torsdags på vår hearing att SJ ska införa krisövningar. Fine. Ta gärna hjälp av försvaret som kan detta med krisberedskap. Då kan vi slå två flugor i en smäll genom att låta försvaret få något vettigt att göra.

Men, jag vågar ändå påstå att den största förväntningen vi som resenärer har på samtliga aktörer inom tågbranschen är att ett gemensamt informationssystem värt namnet tillskapas. I den mån något sådant överhuvud taget existerar idag så är det så rörigt och osammanhängade att det vållar ännu mer huvudbry för resenärerna.

Likaså resegarantin. Kräv ersättning! SJ hävdar linjen om att resegarantin inte gäller nu eftersom man inte kan påverka väderleken. Om det är någon gång som en sådan garanti ska utfalla så är det väl nu när människor antingen blir helt strandsatta och inte ens kan ta sig till arbetet eller kommer halva dagar för sent.

Det må vara vädrets makter som styr men det finns något som heter anständighet, ödmjukhet och empati som vårt gemensamma bolag SJ verkligen borde fundera över. Resenären i centrum, hur svårt kan det vara?

Pia

 


Har du frågor?

Du kanske minns att jag för några veckor sedan skrev om att vi i trafikutskottet skulle bjuda in SJ och Banverket för att få deras bild av det tågtrafikkaos som har rått den här vintern.

Nu blir det i stället en öppen hearing på torsdag kl.9 här i Riksdagen där bl a  SJ, Banverket, Tågoperatörerna och SEKO kommer att medverka. De kommer först att hålla korta framföranden om läget och sedan får vi ledamöter möjlighet att ställa frågor.

Om du har några frågor eller synpunkter kring alla de tågförseningar och inställda avgångar som har drabbat oss i länet väldigt hårt den här vintern så hör av dig till mig så kan jag framföra dem på torsdag.

Att det kommer bli fler vintrar är ett som är säkert, frågan är vilken beredskap som krävs för att tågtrafiken ska kunna fungera även när temperaturen kryper ner mot minus 20? I dag fungerar det uppenbarligen inte.

Tisdagen 2 mars kommer jag att ha en interpellationsdebatt mot Åsa Torstensson om detta kära ämne. Så håll utkik, ibland sänds debatterna på TV2 eller 24:an.

Pia


Hacksta i mitt hjärta.

Jag är inte bara politiker – nu är jag nästan truckförare också.

 

I fredags klev jag upp i ottan för att hinna ta mig till min praktikdag på ICA Hacksta i Västerås. Där ligger en av länets största arbetsplatser med totalt 1 300 anställda, varav 700 är kollektivanslutna. Varje dag skickar var och en av de 700 lageranställda/expeditörerna iväg 1000 varukollin till ICA-butiker runt om i landet. En fantastiskt välorganiserad distributionsenhet som kräver goda truckförare, god fysik och snabbhet.

 

I programmet, som Peter Fundberg och hans fackliga Handelskompisar så förtjänstfullt hade satt ihop, ingick en truckutbildning i miniformat med både teori och praktik. Mycket lärorikt men rätt svårt. Som tur var fick jag köra en truck med bara en vagn medan de anställda far fram med fyrvagnssläp. Jag hade fullt upp med min enda, speciellt när jag skulle runda pelarna till de olika varugångarna.

 

Men det är imponerande att se hur väl allt fungerar. Lagret är lika stort som 6 fotbollsplaner och är indelat i olika avdelningar och bokstavssegment. På en dataskärm som är placerad på trucken läser man av en order där det står vilka varor som ska hämtas, var kollit finns och hur lång tid man har på sig att för att nå ett ackord.

 

Det här ackordet betyder mycket, en viktig morot som kan dra upp lönen ganska rejält. Så det gäller att vara snabb i vändningarna men även stark. God fysik krävs för att även orka lyfta de tunga säckarna med djurmat och att göra det på ett ergonomsikt korrekt sätt.

 

När min tid var ute hade jag bara lyckats fått ihop en bråkdel av ordern, men min mentor Magnus var så förstående och menade att det är svårt att få till det redan första dagen. Det kan ta upp till tre veckor innan snabbhet och precision sitter på plats.

 

En timmes snack med fackets styrelse hann jag också med. Mycket intressant och givande. Här gäller det att vi hjälps åt för att nå en valvinst och i den här styrelsen finns mycket kämpaglöd. Det var för övrigt många som jag pratade med som menade att man fått nog av de blåfärgade. Flera som la sig på sofflocket i valet 2006 lovade att de skulle rösta i år för att byta ut sittande regering. Det bådar gott.

 

Tack så jättemycket Peter, Pontus och alla ni andra på Hacksta som förgyllde min fredag. Jag somnade sött framför TVn …

 

Pia


Flera klagomål.

Nu börjar fler och fler misströsta. Har fått ett antal mail från förtvivlade resenärer om inställda tågavgångar och förseningar som tycks ha blivit mer regel än undantag. Helt oacceptabelt! Som jag skrev om tidigare så verkar det mesta av eländet bero på kylan och på för få tågverkstäder.

Och som lök på laxen tillkommer alla antika växlar och gamla ställverk som Banverket ansvarar över. Det finns t ex en växel i Morgongåva från 1959 som borde ha bytts ut för länge sen. Ett gammalt ställverk i Södertälje från 1944! Ja, du läste rätt, 66 år gammal. Då kan man ju förstå varför det inte fungerar som det ska...

Men oavsett orsaker till det här kaoset så måste tågtrafiken kunna fungera bättre. Som resenär ska jag kunna lita på att tåget kommer och går i tid, oavsett om det är sommar eller vinter. Om vi dessutom vill att fler ska välja tåget i stället för bilen återstår en hel del att göra.

Jag har i allafall bett min ordförande att bjuda in representanter för SJ och Banverket till oss i trafikutskottet för att redogöra för det uppkomna läget och vilka åtgärder som måste vidtas för att inte samma kaos ska uppstå nästa gång det blir en vargavinter.

Ingen skugga ska falla på all den personal som jobbar 20 timmar om dygnet för att tina upp tågen från den värsta isbildningen - de gör så gott de kan.

Men en fråga som jag ställer mig är hur vi i vårt vinterkalla land kan ha tåg som inte tål kyla. Vem eller vilka anvarar för dessa upphandlingar?

Och hur länge till tänker Banverket behålla de 50-60 år gamla växlarna som har sjungit på sista versen ett antal år nu.

Blir det ingen bättring så borde tågbiljetterna kraftigt rabatteras. Vem vill betala fullt pris för att komma för sent till jobbet, skolan eller vad man nu ska göra?

Pia

Tågförseningar.

Tågförseningarna slår nu alla rekord. De värsta på 15 år, tydligen. Och det är ju inte bara förseningar utan lika många inställda avgångar. När man går in på SJ:s hemsida under trafikinfo så är förklaringarna ofta fordonsbrist eller vagnbrist. 

Som ledamot i trafikutskottet är den förklaringen lite svårsmält så jag ringde SJ och frågade hur det egentligen är ställt. De menar att kylan är den stora boven som har lett till stora fordonsreparationer samt att antalet älgolyckor har varit ovanligt många. 22 älgar har blivit påkörda sedan strax före jul.

Man skulle ju kunna tycka att tågloken borde vara bättre beskaffade att de skulle kunna klara av kollisioner med vilt. Men som mannen jag pratade med sa, "nuförtiden är det inte så mycket plåt i fordonen utan mer plast."

Att det kan bli kallt i Sverige så här års kan ju heller inte var någon nyhet. Men problemet den här gången är att det är kallt i hela landet så alla eventuella fordonsreserver har gått åt. Dessutom är antalet tågverkstäder begränsade och inte alltid tillgängliga för SJ. De ska konkurrera med ett 20-tal andra aktörer.

Inte lätt att få ordning på detta, med andra ord. Men som resenär har jag rätt att ställa krav på att tågtrafiken ska fungera även vintertid. Nu kommer jag att ta ytterligare kontakt med SJ för att se vad vi som beslutsfattare kan göra för att tågtrafiken ska kunna flyta på bättre nästa vinter.

Pia


Mycket barr blev det.

Minst 3 745 miljarder barr blev det innan granen kastades ut i kylan. Barr precis över allt, till och med i kattens svans. Granen var fantastiskt fin men den höggs några dygn innan julafton och hann inte acklimatisera sig till rumsvärmen i den takt den önskade.

Och tror ni inte att dammsugaren lägger av mitt i det värsta barrträsket. Tvärdöd. Jaha, och vad göra? Förmodligen att köpa en ny, så sambon for iväg till ELON som hade lunchstängt som tur var. Väl hemma igen började han undersöka själva dammsugarslangen lite närmare och där fanns det gott om både gran- och tallbarr. Som stora bollar hade de gaddat ihop sig så det var inte så underligt att dammsugaren la av. Den stackarn jobbade så febrilt med att suga barr att den blev överhettad. Tur att man har en händig man i huset för själv är jag ganska oteknisk, eller snarare ointresserad.

Så nu är den glada julen slut, slut slut här uppe i Ensta. Kul så länge det varade men rätt skönt att byta tallris mot färska tuplaner. Och det dröjer inte så länge innan björkriset tas in till den stora kopparurnan i trappen. Då får man lite vårkänning. Inte helt fel när termometern visar minus 18. 

Pia

Sibirienkyla.

Jag tror att det var vintern 1987 som var lika svinkall. Jag bodde i Möklinta då och ägde en gammal Saab 99. Varje morgon när jag skulle i väg och vikariera på någon skola så hände samma sak - på Broddboskogen blev jag stående med en kokande bil. Det slog banne mig aldrig fel. Kylarglykol tycktes inte hjälpa ett dugg så till slut satte en kompis en massa kartong för själva kylarintaget, för att undvika den värsta kalluften. Om jag inte helt missminner mig så tror jag att det hjälpte, åtminstone ett tag.

Och nu 23 år senare har Sibirienkylan slagit till igen. Det är på sitt sätt ganska mäktigt men nästan inte uthärdligt. Jag tog och trotsade kylan och gav mig ut på en promenad och det kändes riktigt skapligt. Väl hemma igen började jag huttra desto mer. Det kom surt efter.

Så det blir till att läsa lite bok. Just nu läser jag min julklappsbok som jag fick av syster Lotta. Den heter "Tio tusen sorger" och är skriven av Elizabeth Kim. Jag gillar den egentligen inte. Elizabeth beskriver sitt förfärliga livsöde som började redan på barnhemmet i Korea och som bara eskalerade när hon vid 5-års ålder blir adopterad av ett amerikanskt par som milt sagt var fundamentalistiskt religiösa.

Hennes liv blir så bissart att man till slut har svårt att förstå hur en människa kan överleva alla de traumatiska händelser som hon går igenom. Boken är i tyngsta laget känner jag. Den förskönar inte utan lyfter fram den råa, brutala och kalla verkligheten precis som den är, eller snarare upplevs av Elizabeth Kim. Den tar ett allt hårdare strypgrepp om henne och livets sköra tråd är så när på väg att gå av.

Tung är den som sagt, men hur många fler Elizabeth Kim finns det inte i vår värld?

Pia

Tidigare inlägg Nyare inlägg